Allmänt

Break-up

Hej, som svar på den här kommentaren kan jag inleda med att nej, jag och Valter är inte tillsammans längre. Och att skriva ett inlägg så här om ett förhållande som tagit slut känns inte alls som en ”naturlig grej”. Trots att det gått såpass lång tid så känns det fortfarande overkligt att det inte är han och jag längre. Ofta binder man sig till ett förhållande som man intalar sig själv vara bra, för att det känns tryggt. Jag vet själv att jag var lycklig i det förhållande vi hade, samtidigt som jag var olycklig. Han gjorde slut med mig, och det var svårt att bli dumpad absolut. Men jag intalade mig att det var bra för mig att stå på egna ben. Jag tror att det är viktigt att inse att man klarar sig själv. Jag behövde lära känna mig själv och den person jag är utan honom. För jag visste bara hur jag var som ”Valters flickvän”. Jag visste inte hur jag var som singel, bara Clara. Speciellt i den situation jag befinner mig i just nu, jag har spenderat en stor del av mitt tonårsliv i ett förhållande. Och nu när jag snart är 18 och nu när det händer såpass mycket runt omkring mig, kan det vara en viktig period att bara vara själv och njuta av de sista året i gymnasiet.

För min del känns det bra, jag har behövt att lära mig att bara ta hand om mig själv. Inte behöva tänka eller bry mig om någon annan än bara mig.

Tror själv att jag blivit en mer avslappnad och spontan person vilket är ganska givet när man inte har någon att anpassa sig efter.

Vill samtidigt påpeka att jag och V hade världens finaste tid tillsammans, en så bra relation, och jag ångrar inte en sekund av de år vi spenderade tillsammans. Har lärt mig så mycket och kommer ta med mig massor från denna relation vidare i livet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.